(Cavia aperea)
Marsvin blir vanligen mellan 5-7 år gamla (upp till 8 år) och är väldigt trevliga husdjur. De kräver dock en lugn hantering från början för att inte bli skygga. Ett vuxet marsvin väger ca 1 kg och blir ungefär 25 cm långt. Marsvin är flockdjur och ska hållas i grupp på minst två artfränder!
Marsin är ett lämpligt barndjur som inte sparkas eller bits. Dock kan ett fullt djurägaransvar inte läggas på ett barn. En vuxen person skall alltid ha det slutgiltliga ansvaret för djuret.
Djurägarens ansvar
Djurägaren har alltid ansvar för att djuret sköts på ett riktigt sätt, och förväntas att aktivt informera sig om djurets skötsel, hantering samt dess krav på utrymme. Skulle djuret insjukna eller skadas, skall det utan dröjsmål komma under sakkunnig vård.
Bur och inredning
Buren ska vara rymlig. Tänk på att små marsvin växer fort och att den bur som såg stor ut från början snart kan se liten ut… Bottenytan bör vara minst 100 x 50 cm och höjden minst 25 cm. Buren ska vara konstruerad så att marsvinen kan se ut, i annat fall kan de bli skygga. Om du placerar buren lite högre upp kommer marsvinen närmare dig, och får bättre uppsikt över omgivningen. Buren ska placeras i ett rum med daxljus och skyddas från drag.
Lämpligt bottenmaterial är kutterspån, papperspellets eller liknande. Marsvin vill gärna ha halm i sin bur, då de gärna ligger under det. Buren städas 2-3 gånger per vecka, men \”toahörnet\” kan städas oftare.
Höhäckar till marsvin finns, och de håller ditt hö rent och fräscht. Vad man dock bör komma ihåg är att marsvin är skapta för att beta på marken, med munnen riktad neråt, och det ska vara enkelt för dem att äta en större mängd hö varje dag. Det är därför lämpligast att servera hö på marken/burbotten.
Det råder delade meningar om huruvida man skall ge ett hus till yngre marsvin eller inte. Vissa säger att de blir skyggare då och vissa tycker inte det. Av egen erfarenhet tycker jag att det är bra att inte ge dem ett hus till att börja med, men däremot ett stort fång halm som de kan känna att de kan gömma sig i. Att känna sig helt blottad mot faror kan upplevas som stressande då de är bytesdjur, och man slipper samtidigt att de springer in i sitt hus så fort de tror det är fara på färde.
Utfodring
Marsvinet är gräsätare, vars huvudfoder är hö, som aldrig får saknas i buren (förväxla inte hö med halm). Ett vuxet marsvin kan äta en löst fylld tio-litershink med hö, per dag. På det viset håller marsvinet magen i form. Hö ska utgöra ca 80% av marsvinets dagliga kost. Sommartid kan hö kompletteras med grovt färskt gräs, även maskrosblad och liknande.
Som ett extra kraftfoder kan framförallt växande, dräktiga och digivande marsvin äta marsvinspellets av hög kvalitet, gärna ett med tillskott av vitamin C. Med kraftfodret styr man djurets vikt, och om dina vuxna marsvin blir för tjocka bör man minska eller ta bort kraftfodret helt.
Färskvaror ges dagligen. Bra grönsaker är t.ex. vitkål, grönkål, broccoli, paprika, och persilja. Dessa är bland de mest c-vitaminrika. Päron, sallad och gurka uppskattas men ha i åtanke att de inte ges i så stora mängder att de ger diarré. Avokade och lök ska inte ges eftersom de är giftiga för marsvin!
OBS! Marsvinet kräver ett DAGLIGT tillskott av C-vitamin, då de inte kan producera sitt eget. Ges ej det dagliga tillskottet av C-vitamin kan marsvinet bli förlamat i bakbenen. Tillskottet ges helst i form av C-vitaminrika grönsaker. Kan detta inte uppfyllas alla dagar så finns tillskott i form av C-vitamindroppar.
Alla nya fodermedel måste introduceras försiktigt. I annat fall kan farliga diarréer uppstå. Tänderna på ett marsvin växer kontinuerligt och måste slitas till lagom längd. Hö, färska grenar (gärna av fruktträd), gnagarstänger och liknade sliter tänderna naturligt.
Salt-, kalk- och/eller mineralstenar kan göra marsvin sjuka. De riskerar sjukdomar som urinsten och njurproblem om de får i sig för mycket salt, kalk och/eller mineraler.
Vatten byts dagligen.
Övrig skötsel
Klorna måste klippas regelbundet, minst en gång i månaden och detta görs med lämplig klotång. Långhåriga marsvin bör borstas regelbundet och om marsvinet inte skall användas till utställning formligen klippas.
Vuxna marsvin får oftast förhårdnader på tassarna. Om de inte sköts kan de växa och se ut som sporrar. Dessa kan klippas bort och man kan även fila på dem med en vanlig nagelfil. Trampdynorna kan smörjas med lämplig fet salva.
Om marsvinet skulle bli sjukt
Ett sjukt marsvin kräver omedelbar sakkunnig vård. Symptom kan vara slöhet, lös spillning, klåda, nysningar (ibland med flytningar från nosen) eller aptitlöshet. Kontakta snarast veterinär.
Reproduktion
Marsvinshonor paras tidigast vid 5 månaders ålder. Om man ska avla på en hona ska hon ha fått sin första kull innan 12 månaders ålder annars har bäckenbenet vuxit ihop. En hona som har haft en kull som ung kan bli parad tills hon är 3-4 år. Dräktighetstiden är ca 65 dygn.
Ungarna föds behårade och med öppna ögon, kullstorleken är vanligen 2-4 ungar. Digivningstiden är 3-4 veckor och ungarna är självständiga efter 5 veckors ålder.
Väl hemma
Låt marsvinen vara ifred och finna sig tillrätta under ett dygn. Därefter ska man lugnt och försiktigt bekanta sig med djuren i buren.
Man kan senare sätta sig på golvet och placera marsvinen i knät och vänja dem vid att bli klappade.
Barn ska lära sig hantering under vuxnas överinseende och inte tillåtas bära omkring på djuren första veckan. De kan tappas i golvet vilket inte får ske.
Vill du fördjupa dina kunskaper om marsvin så rekommenderar vi Svenska Marsvinsföreningen. http://www.svenskamarsvinsforeningen.se